Första intrycket
Det är vare sig utseendet eller den enorma kraften som förför. Det är suget man känner vid omkörningarna. Men S-märkning, det vete katten om det känns rätt.
S-känsla
4/10
Prisvärd
6/10
Att Audi klistrar S eller RS-dekaler på sina bilar är ingen nyhet. Redan 1990 presenterades Audi S2 Coupé, 1994 lanserades RS2 Avant. Och sedan dess har det presenterats en hel radda modeller med dessa kombinationer.
Själva grundtanken med allt är att bilarna ska leverera någon form av ”Sports performance” vilket då inte bara gäller motorstyrkan utan hela bilen.
Det gör inte Audi SQ5.
Förstå mig rätt nu. SQ5 är en underbar bil på flera sätt men den har inte de egenskaper en ”S” bil från Audi ska ha.
Motorn, V6 dubbelturbo lånad från A6, har 313 hästkrafter och är väldigt kompetent. Den tar denna blysläde på två ton från 0-100 km/h på 5,1 sekunder. Om denna specifikation stämmer med verkliga livet är det en sekund snabbare än Porsche Macan S Diesel vilket i så fall är helt fantastiskt.
Men är det inte underligt att samma Audi uppger 0-100 km/h för Audi RSQ3 till 5,2 sekunder. Denna har 310 hästkrafter och väger in på 1 730 kilo. Jag tycker inte att den ekvationen riktigt går ihop.
Problemet med SQ5 är möjligen att det inte känns som 5,1 sekunder. Det känns inte snabbt över huvud taget. Jag kanske blir lurad av något, jag vet inte.
Däremot blir jag sjukt imponerad av omkörningsprestandan. I den grenen känns Audi SQ5 verkligen urstark och blixtrande snabb. Och det är klart att det blir så när det maximala vridmomentet på 650 Nm finns tillgängligt redan vid 1 450 r/min. Men sedan tar liksom det som ”S” står för slut.
PeO Kjellström trivs i Audi SQ5 men tycker att den borde döpas om.
Gemensamt för tidigare bilar med ”S” eller ”RS” är att de utvecklats och byggts av quattro GmbH, Audis motsvarighet till M-sport hos BMW.
Det har inte Audi SQ5, den tillverkas på den vardagliga linan.
Vad som skett under skalet är att markfrigången sänkts med 30 mm till 170 mm. Stötdämparna är fastare i hullet och fjädrarna hårdare. That’s it. Ingenting har skruvats vad det gäller exempelvis hjulinställningar, alltså camber, caster och toe-vinklar.
Audi Q5 har aldrig upplevts som någon glädjespridare. Stor suv, duktig på landsväg, kränger i kurvor, trots fyrhjulsdrift ingen terrängbil. Men en alldeles utmärkt långfärdsvagn.
Och precis så upplevs Audi SQ5 också. Därmed tycker jag att Audi misslyckats i sitt försök att skapa en S-produkt. Det hade varit bättre att kalla bilen för Audi Q5 3,0 TDI i stället för att missbruka ett varumärke.
Förutom de nämnda förändringarna av hjulställen är det inte mycket som skvallrar om att detta är en SQ5. Små logotyper i grill, bakstam och dörrinsteg avslöjar bilen. Men det fanns skarpsynta Audifreaks ute i trafiken som pekade på mig, eller snararare grillen, och verkade gilla vad de såg.
21-tumsfälgar (extra för 21 800 kr) gör förstås sitt till liksom att bilen är lackerad i Estorilblått med kristalleffekt, 13 900 kronor.
Råkar man hamna inne i kupén är det sportstolar (nåja) i läder och en ratt klädd i samma material som är avhuggen i nederkant som röjer modellen.
Audi SQ5 kostar 570 000 kronor i basutförande, men ingen bil kommer att säljas till det priset. Det finns alla möjligheter att skräddarsy sin SQ5 och prislappen kan skena iväg rätt skapligt.
Vår provbil kostar runt 758 000 kronor och då saknas ändå exempelvis backkamera, Audi drive select och dynamisk styrning.
Inte för att det hade gjort SQ5 till en riktig ”S”, det är bara ett konstaterande.