Provkörning av Nissan Leaf

Elbilsutvecklingen har fått fart. Förra året var nyheten batterier som lagrade hela 30 kWh. Det slogs räckviddsrekord på löpande band på elbilsmarknaden. BMW i3, Nissan Leaf och Volkswagen e-Golf klarade plötsligt nästan 30 mil på en laddning. I dag, ett år senare, är 30 kWh passé. 40 kWh är det nya svarta. Det har Renault Zoe och det har även helt nya Nissan Leaf. Det betyder 33 procent längre räckvidd och hela 37,8 mil i den utgående NEDC-cykeln.

Det är slående hur tyst Leaf är. Varken elmotorljud eller vägljud sipprar in i kupén.

Berusade av körcykelsiffrorna har Nissan förlagt press­körningen till Teneriffa och lägger provrutten över öns stora vulkan Teide. Ett modigt val. Att bestiga ett berg på 3 718 meter är ingen barnlek för en elbil. Men resan börjar på motorvägen som för dagen är igenkorkad. Ett perfekt tillfälle att testa den nya kö­körningsassistenten ”Nissan ProPILOT”. Bilbranschdyslexin blandar som vanligt gemener och versaler friskt. På Nissan-språk heter bilen för övrigt Nissan LEAF, med versaler. Förkortningen står för Leading Environmentally Friendly Affordable vehicle (”ledande miljövänlig överkomlig bil”). Fråga mig inte hur det blev Leaf.

Men ProPILOT gör jobbet bra, oavsett stavning. Det är bara att trycka in knappen på ratten och sedan ligger bilen bakom framförvarande bil. När kön stannar av helt blir också bilen stående. Men det krävs en knapp­tryckning för att bilen ska starta igen när kön börjar röra på sig. Efter ett par mils kökörning längs havet viker jag av motorvägen och riktar elnosen mot öns mitt och Teide. För alla gamla läsare av serieböckerna om barnen Hedenhös är det helig mark. Vulkanvägen är nyasfalterad och slät som en botoxkind. Det är slående hur tyst Leaf är. Varken elmotorljud eller vägljud sipprar in i kupén.

Teide är 3 718 meter över havet, Spaniens högsta berg och den tredje största vulkanen i världen. Och Nissan Leaf har blivit snyggare!

Tillsammans med batteriet är den starka elmotorn den stora nyheten. Skillnaden känns verkligen. Effekten har gått från 109 till 150 hästkrafter, men det är vridmomenten jag känner när jag gasar. Hela 320 Nm och det finns till hands non stop. Acceleration till 100 km/h var ingen paradgren för första generationen Leaf. 11,5 sekunder tog det då. Nu uppger Nissan 7,9 sekunder. Men det känns inte så snabbt, jag hör ingen motor som drar på växlarna.

Vägen tar mig upp till kratern på 2 330 meters höjd och fortsätter sedan på bergsryggen. Vyn är magisk. Sittkomforten är identisk med första generationen. Bottenplattan är­ ­nämligen en ”carry-over” från gamla Leaf. Batteripaketet som ligger under golvet har haft samma storlek sedan den första Leaf-modellen kom, då med ett batteri på 24 kWh. Det är cellerna i batteripaketet som innehåller mer och mer energi.

Leaf-kunderna kommer att älska två praktiska bagagenyheter. Hatthyllan – för övrigt en synnerligen billig och pappig konstruktion – går numer att dra bort. Förr krävdes en brottningsmatch, med varierande utgång. De medföljande laddkablarna får nu plats i två praktiska nät som hängs på vardera sida. I övrigt är det sig likt. Tröskeln längst bak är opraktiskt hög och på grund av att en stor del av batteriet ligger under baksätet blir lastgolvet allt annat än plant när baksätet fälls. Bagageutrymmet är på 435 liter, med nedfällda säten 1 176 liter. Med tanke på att man har haft tio år på sig att skräddarsy en elbil så är jag förvånad över hur liten utrymmesvinsten är. E-Golf, en elbil som bara är ett bihang till vanliga Golf, är lika rymlig men bara 4,26 meter lång.

Ny instrumentpanel, men den blålysande växelväljaren är sig lik. Förs framåt vid backning, och bakåt när du ska fram.

Instrumenteringen har gjorts om och en digital hastighetsmätare har blivit analog. Nissans PR-folk berättar att det är ett kundönskemål. Menyerna sköts lätt via rattreglage och via den tryckkänsliga skärmen. Intill hastighetsmätaren hittar jag elbilens viktigaste instrument – räckviddsmätaren. På toppen av berget Teide visar den att jag tydligen har kört med för tung gasfot. Jag har 56 kilometer i räckvidd men det är sex mil till målet. Har Nissans elbilsfolk räknat fel på förbrukningen? Ska jag behöva ringa efter bogsering under en pressvisning?

Öppningen är sig lik. Vi gillar påsarna för laddkablar, äntligen ordning och reda. Nytt är att taklast på 35 (!) kg är godkänt.

Men efter ett par kilometer i nedförslut förstår jag det sköna med bromskraftregenerering. Och med den nya finessen ”e-Pedal” som går ut på att man styr hastigheten med gaspedal och glömmer bort bromspedalen, något som också konkurrenten BMW i3 har sedan tidigare. Vill jag bromsa in ­lättar jag bara på gasfoten. All bromsenergi går tillbaka till batteriet. I korsningar kan jag stanna bilen helt bara genom att lyfta gasfoten. E-pedalen har en egen på/av-knapp, så den som inte gillar funktionen kan välja bort den.

När jag är tillbaka vid kusten är räckviddsångesten som bortladdad och jag ger full gas på motorvägen. Vilket i och för sig inte är blixtrande snabbt. Toppfarten är nämligen begränsad till 144 km/h. Leaf skulle självklart kunna gå mycket fortare men högre farter dränerar batteriet snabbt. För lagliga hastigheter på svenska motorvägar räcker topphastigheten till, och jag konstaterar att den går tyst även när det går fort. Genomsnittsförbrukningen efter att ha kört upp- och nedför ett berg, samt både kökört och snabbkört på motorväg, landar på 1,6 kWh per mil efter 16 mil. Inte dåligt, men heller inte anmärkningsvärt snålt. Förbrukningen talar för att man i verklig trafik, under det varma halvåret, har en räckvidd på 25 mil.

Stark elmotor på 150 hk. Men toppfarten är begränsad till 144 km/h. Konkurrenten Hyundai Ioniq-el toppar 165 km/h!

Likheterna med första modellen gör att generationsskiftet har en lätt bismak av facelift. Men nytt batteri och den pigga motorn väger tungt. Dessutom är priset för nya Nissan Leaf konkurrenskraftigt satt, från 344 900 kronor. Det är bara en marginell prishöjning jämfört med utgående Leaf med 30 kWh-batteri. Jämfört med värsta konkurrenterna Volkswagen e-Golf och Hyundai Ioniq Electric är Leaf både billigare och batteristarkare. Min slutsats: Nissan har fått fram en ny klassLEDARE på elBILsmarknaden.