Det här är nytt!
Ny plattform
Nexo är till skillnad från föregångaren ix35 från början utvecklad för att vara en bränslecellsbil.
Design
Nexo följer det nya formspråket som implementerats i bland andra Kona och nya Santa Fe.
Temperaturtålig
Går att starta ned till -300 Celsius.
Min första kontakt med en vätgasbil var 1985 då Olle Tegströms ombyggda Saab 900 visades upp för allmänheten under Härnösands 400-årsjubileum. Den klurige ingenjören passade även på att bjuda Carl XVI Gustaf på ett glas vatten från avgasröret. 33 år senare är jag på plats i Sydkorea och lyssnar på Hyundais representanter som säger att vätgas är den bästa vägen till en mer miljövänlig bilpark. Men nu bjuds ingen kung på vatten ur avgasröret. Däremot får vi chansen att köra nya Hyundai Nexo från Mabuk till Gangneung och doppa fötterna i det Japanska havet.
Nexo är till skillnad från föregångaren Hyundai ix35 Fuel Cell utvecklad från grunden för att vara en vätgasbil och plattformen är helt ny. Hyundai hävdar också att bränslestackens livslängd har ökat till 5 000 timmar att jämföra med 800 timmar vilket var verklighet 2004. Man räknar med att bilen används cirka 500 timmar per år så tio års körning, eller 160 000 km, bör klaras av innan stacken är slut. När det väl är ett faktum går det att återvinna värdefulla metaller som platina ur den uttjänta bränslecellen, så den kan nästan liknas vid en liten gruva efter sin livstid. Förhoppningen är dock att det ska kunna gå att tillverka billigare bränsleceller i framtiden som inte består av så dyra metaller.
När de tekniska detaljerna är avklarade under presentationen så är det dags att för första gången provköra nykomlingen. Trafiken ut från Mabuk är stillsam men navigationsrösten är desto hetsigare och lurar mig ett par gånger att svänga för tidigt. Samma fenomen som uppstod vid provkörningen av nya Hyundai Santa Fe (Teknikens Värld nummer 7/2018). Första delen handlar om stadstrafik men efter 20 minuter är vi ute på motorvägen och kan höja farten. Det som direkt får min uppmärksamhet är suset som uppstår av fartvinden, det blir lätt att sådana ljud registreras lite extra när motorljudet lyser med sin frånvaro.

Nexo har tre vätgastankar av kompositmaterial och ska kunna tankas fullt på fem minuter. Försäljningstart är planerad till 2019.
Vid gaspådrag svarar den tunga (?) bilen bra men när jag vrider ratten lite snabbt fram och tillbaka så svajar vätgassuven betänkligt. Det kommer bli intressant att se hur den klarar ett framtida älgtest för Teknikens Värld. Vad den väger var vid provkörningen inte officiellt utan fastställs först vid produktionsstart.
Det är tydligt att folk är nyfikna på Hyundais nytillskott eftersom jag får försöka svara på sydkoreanska semesterfirares frågor vid ett av våra kaffestopp. Säkerhetsmässigt är Nexo välutrustad och har de viktigaste hjälpmedlen. En detalj jag uppskattar är dödavinkeln-kameran som visar hur det ser ut i filen bredvid dig. En bild uppenbarar sig i förarskärmen så fort du blinkar höger eller vänster vilket är till stor hjälp för föraren.
Så fungerar vätgasbilen
En bränslecell fungerar ungefär som ett batteri men behöver inte laddas upp utan drivs i stället av syre och väte och producerar energi i form av elektricitet, värme och vatten. Vätgasen leds in vid anoden där den delas upp i elektroner och protoner. Elektronerna leds genom en elektrisk ledning och bildar en ström.
Protonerna vandrar genom en elektrolyt till katoden, där protoner och elektroner reagerar med syre och bildar vatten. Bränslecellens miljöpåverkan bestäms av hur vätgasen produceras. Det mest miljövänliga sättet är genom elektrolys av vatten med el från sol-, vind- eller vattenkraft.
Interiört dominerar den 12,3 tum stora skärmen och den enorma mittkonsolen som är formligen nedlusad av knappar. Vid växelväljaren hittas inte mindre än tre knappar som har med parkeringsbromsen att göra… Att den enorma mittkonsolen dessutom är väldigt plastig känns inte så futuristiskt och nog hade Hyundai kunnat göra mer av detta. Men något som är innovativt är att bambu och sockerrör har använts som material vid tillverkningen av innertaket. Detta materialval lär vi även få se från fler biltillverkare i framtiden, var så säkra.
Växelväljandet sker via knappar och är av shift by wire-typ, känns något ovant i början men man vänjer sig snabbt vid knapptryckandet. Hyundai berättar även lite skämtsamt att Nexo är som en dammsugare på vägen, och då pratar de inte om väghållningen. När ventilationssystemet tar in omkringliggande luft så tar filtret upp 99,9 procent av partiklarna och när det sedan släpps ut ur kupén så är luften renare än tidigare.
Att använda vätgas som drivmedel är ett hållbart sätt att köra bil, inte tu tal om detta. Men det finns ett stort aber som stavas infrastruktur. När de ledande utvecklarna hos Hyundai får frågan om hur många Nexo de förväntas sälja så kan de inte ge några tydliga svar. De säger endast att infrastrukturen måste byggas ut och att det bland annat krävs ett större samarbete mellan biltillverkarna för att det ska bli verklighet. 2023 ska det finnas 400 vätgasstationer i Tyskland och där har företag gått ihop, bland andra Daimler, Shell, Total, OMV, Air Liquide och Linde, för att bygga ut vätgas-infrastrukturen och dela på riskerna. Där är målet att det ska gå att tanka vätgas minst var nionde mil på motorvägarna i de mer tätbefolkade områdena.

Den uttjänta bränslestacken kan nästan fungera som en gruva där de värdefulla metallerna går att återvinna.
Om en framtida rikstäckande vätgasinfrastruktur i Sverige enbart är utopiska drömmar har jag inget svar på, men det är helt klart så att det krävs mer än att bara tillverka bra bränslecellsbilar för att vätgas som allomfattande drivmedel för gemene man ska bli verklighet. Där har politiker och industri en gemensam fråga att brottas med. För utan samverkan kommer bilar likt Hyundai Nexo endast bli ett kapitel i historien. Lite som mitt eget minne av Olle Tegströms Saab 900 och Härnösands 400-årsfirande.